Personnummer för ukrainska flyktingar

1. Det går inte att få bostad i första hand: utan personnummer i nästan alla kommuner är det omöjligt att stå i kö till bostad. Således ukrainare ofta:

• eller är beroende av Migrationsverkets beslut;
• eller få problem med att hyra bostad genom mellanhänder;
• eller bli "gisslan" för de människor som skyddade dem (inklusive sexuellt, särskilt unga flickor utan familj).

2. Det går inte att hitta ett jobb: utan ett personnummer är det praktiskt taget omöjligt att hitta ett jobb med karriärutveckling. Här är några anledningar till varför:

• Bristande kunskaper i svenska språket.

SFI-kurser är inte tillåtna för ukrainare i alla kommuner, trots regeringens beslurt att föreslå 100 miljoner kronor för att ukrainare ska lära sig svenska språket. Ändå kräver alla jobb, från städföretag till chefsbefattningar, kunskaper i svenska språket (för vissa räcker engelska, men inte alla ukrainare talar detta språk). Och inte ens bara kunskaper i språket, utan bevis på att en person gått svenska språk- och samhällskunskapskurser i minst två år.

• Oförmåga att ta svenskt körkort.

Med ett samordningsnummer kan du studera på en trafikskola, ta riskerna 1 och 2, men efter avslutad utbildning går det inte att klara teori- och körprovet, eftersom det inte finns någon svensk legitimering. Paradoxalt? Självklart!
Ja, ukrainare har rätt att använda ukrainska körkort så länge de är i Sverige under Massflyktsdirektivet. Men det finns många ukrainare som inte har ukrainska körkort och vill ta dem i Sverige – det är omöjligt för dem.
Därmed förlorar de redan möjligheten att få ett jobb där att ha körkort är en fördel eller ett krav.

• Svårigheten att legitimera ett ukrainskt examensbevis.

Här är allt enkelt – för att legitimera ett diplom krävs kunskaper i svenska på C1-nivå. Och det finns ingen kunskap, eftersom det inte finns några kurser för att lära sig svenska med tillhandahållande av ett officiellt dokument om språkkunskapsnivå.
3. Det går inte att få sjukvård på den nivå som svenskar med personnummer får den på.

• För att hitta en optiker som skulle kunna kontrollera synen på ett barn med samordningsnummer måste man åka runt i hela Stockholmsområdet;
• För att opereras grå starr måste en 70-årig kvinna med samordningsnummer vänta ett halvår;
• För att ringa en läkare i hemmet för att kontrollera ett barn som har en infektion och blöder från sår måste en mamma med samordningsnummer vänta mer än en vecka.

Utan ett personnummer, utan att ha samma nivå av tillgång till medicin, spenderar ukrainare dubbelt så mycket tid och ansträngning för att få medicinsk hjälp; nästan förlora synen; de ringer privatläkare, de ger 3 000 kronor för besöket (och det är med utbetalningar från Migrationsverket på 61 kronor per dag).
4.Det går inte att använda Bank-ID: det är inte möjligt utan ett personnummer.
De som bott länge i Sverige vet och förstår fördelarna med att använda en idy bank, vilket behövs nästan överallt för att betala räkningar, gå in på banken, boka tid hos läkare, fylla i dokument osv.
Också utan Bank-ID går det inte att handla på internet, köpa flygbiljett etc eftersom det inte går att verifiera köpet.
5. Det är inte möjligt att öppna ett bankkonto: utan ett arbetskontrakt, utan ett personnummer vägrar nästan alla banker att öppna ett bankkonto.
Varför behöver du ett svenskt bankkonto? Först och främst att betala fakturor. Tex blev barnet sjukt, mamman tog henne till doktorn; sjukhuset utfärdade en faktura som ska betalas. Kvinnan kan inte göra betalningar med kortet från Migrationsverket, som mamman får betalningar på - med detta kort kan du betala för inköp i butik och ta ut kontanter från bankomater, men alla andra funktioner, som att betala en faktura, handla på internet överföring av pengar är omöjliga.
I detta fall:

• mamman med ett barn ska leta efter en person som har ett svenskt bankkonto, be honom betala och sedan ge kontanter för betalning.
• leta efter ett Kassagirot och betala fakturan i kassan, lägg till det angivna beloppet på fakturan även beloppet för provisionen (cirka 45 kronor, vilket, med betalningar från staten på 61 kronor per dag, också är ett betydande pris).

Och den här listan kan fortsätta under lång tid. Det sista som bör betonas av svenska myndigheter är att ukrainska barn har inte skolplikt. Tänk bara vad resultatet blir om 10-15 år och hur dessa barn, som kommer att växa upp utan att kunna språket och det svenska samhället, ska kunna anpassa sig, få arbete och inte bli kriminella.
Vi, ukrainare, kämpar varje dag för demokratiska värderingar, jämlikhet, frihet, så vi anser att vi förtjänar att bli behandlade med värdighet, för möjligheten att leva, arbeta, studera och förbättra oss på lika villkor med andra. Varje gång vi får frågan "Vad är ditt personnummer" eller "Öppna Bank-ID" känner vi oss underlägsna andra, eftersom vi tvingas svara "Det här har vi inte" och höra avslagsorden igen.
Vi vill inte mycket, vi vill bara ha jämställdhet.